Himmelstorp och Arild

HIMMELSTORP OCH ARILD

Karta över östra delen av Kullaberg från
Kockenhus till Arild

nLandskapet präglas här av betesmarkerna som löper i öst-västlig riktning. Från Himmelstorp mot Mölle går blicken västerut över sluttande öppna betesmarker med enstaka dungar.
nStrax söder om Himmelstorp finns parkeringsytor, delvis under de stora bokträdkronorna. Här finns också orienteringstavlor, toaletter och fikamöjligheter på Himmelstorpsgården.

[Teckenförklaring till kartan]

SÖDRA RÖDMÄRKTA STIGEN:
nMellan Himmelstorp och Arild sammanfaller den rödmärkta stigen med skogsvägen Mölle - Arild. Öster om Himmelstorp visar bokskogen upp många typer av markvegetation. Den näringsrikaste varianten har en frodig vårblomning från början i april med svalört och därefter kommer gul- och vitsippor, vårlök, lundvårlök samt myskmadra.
nPå lite mer exponerade lokaler finns den betydligt mindre näringsrika
hedbokskogen med kruståtelgräs och svagt väldoftande majblommande ekorrbär.
nÖsteröver ligger beteshagar insprängda i området och åkrar breder ut sig söder om Mölle - Arild stigen.
nBebyggelsen i området präglar fågelfaunan: svalor och gråsparvar finns runt gårdarna. Här finns också bl.a näktergal, grå flugsnappare och större hackspett vilket gör det önskvärt att spara döda och ihåliga träd för fåglarnas födosök och bobyggande.

Himmelstorp nNamn sammansatta av mansnamn och -torp tyder i allmänhet på att stället är gammalt. Sådana namn bildades alltsedan vikingatiden. Gårdens närhet till "domareringen" antyder också att platsen haft tidig betydelse. När gården nämns 1491 är en bonde landbo under Krapperup.
Midsommar vid Himmelstorp

I slutet av 1800talet fanns bara två hemman. Dessa två gårdar kunde föda 14 kor och 4 hästar.
nAv de nuvarande byggnaderna i den fyrlängade gården tror man att den smala östra änden av stuglängan kan vara från 1700-talet och de övriga längorna från 1800-talet. nGården med sin gamla inredning och samling av äldre jordbruksredskap sköts idag av Kullens hembygdsförening och är öppen dagtid under säsongen. Kaffe, kakor och glass finns att köpa.
nPå Himmelstorp firas midsommar på traditionellt sätt (observera: alltid den 23 juni) samt skördefest.

Domarringarna nStrax söder om Himmelstorpsgården finns en större och två mindre domarringar från järnåldern. Deras exakta betydelse kan man bara spekulera om. Ofta finns flera kremeringsgravar i ringarna och de resta stenarnas antal är alltid ojämnt 7, 9 eller 11. På grund av storleken tros den största ringen ha med ting att göra därav benämningen domarring.
nDe två mindre ringarna ligger ytterligare en bit söderut i Mysikehagen. Namnet kommer av myskmadran som växer här. Detta är en gammal mötesplats med anor från vikingatiden. Till för bara någon generation sedan brukade man samlas här, i synnerhet Annandag Pingst, då det var folkfest med servering, dans och andra nöjen.

Svarte Hallar nEtt brett arnfibolitstråk med korsande diabasgång syns närmast stranden. Stranden består av grov klappersten . Strandloka förekommer. I bergsbranten finns ett tiotal små klyftor med skiftande flora och krattskog av lind och ask.
nOm man känner äventyrslust går det att ta sig hit från Arild längs med stranden. Det finns dock ingen stig och klapperstenarna är aningen hala.

nVintertid guppar både ejder och säl ute i vattnet.
nVid Jättedösen går det med viss svårighet att ta sig upp för branten till den blåmärkta stigen.
nStigen mot Bergahusen och vidare till Haga mynnar i beteshagar från vilka man har en härlig utsikt mot Bjärehalvön. Om du tar dig fram på den stora Mölle - Arildstigen missar du denna utsikt men slipper i gengäld att kliva över stängseltrapporna till betet.

Bergahusen nHar också kallats Ladarp. Här vet man att det funnits bebyggelse åtminstone från 1600-talet men det lades öde under pesttiden 1710-11. Senare hälften av 1700-talet tillkom flera hus vilka beboddes av torpare som helt eller delvis livnärde sig på fiske eller som sjömän. Detta står att finna i jordägaren P G von Kochens räkenskaper för Krapperup.
nTre av torpen återstår idag. Dessa är ovanligt välbevarade och få förändringar har gjorts.
Redan vid 1900-talets början blev två torp sommarhus medan det tredje torpet brukades fram till någon gång på 1950-talet. Den gamla gärdsgården som löper utmed husen markerade en gång utmarksgränserna för Björkeröd, Himmelstorp och Haga.
nI branten norr om Bergahusen finns ett grönstenspåverkat silkärr med en mängd olika lågstarrarter dessutom småvänderoten med sina vitrosa blommor i maj-juni och tätörten som blommar en knapp månad därefter.

Arilds källa nArilds källa är inget riktigt källsprång. Regnvattnet samlas i en s.k jättegryta. Den bildades på istiden genom att ett vattenfall inuti den kilometert ocka isen har roterat en större sten mot berget så att detta urholkats.
nPlatsen omtalades 1860 som undergörande källa och man offrade mynt för lycka och bot. Ännu vid sekelskiftet låg här småmynt i källan. Då platsen markerats på en ägorättskarta 1797 antas att det rör sig om en gammal offerkälla.

Strandhagen
Strandhagen och strandstigen
från Arild nStrax väster om Arild nere vid stranden ligger ett öppet plant område med klapperstensfält omväxlande med örtrik vegetation. Ovanför betas backarna med får. Området som egentligen är ett särskilt litet naturreservat heter Strandhagen. Stigen över stranden fortsätter in under norra Kullabergsbranten bort till Ladarps badställe.

nDen är inte utpräglat bekväm men mycket trevlig för upptäcktståg bland murgröneklädda stammar och havsklippor.
nI ängslövskogen mellan Arild och Haga finns hål- och sloknunneört. Den sistnämnda är mindre allmän och blommar i maj.
Haga

En lättillgänglig och variationsrik moss- och lavflora finns bland ravinformationer i miniformat.
nGaffelbräken växer i bergssprickor och på grusiga strandvallar. I urbergssprickor hittar man svartbräken medan hultbräken växer på steniga, mossiga, skuggiga partier.

Arild
Arild nLegenden som gett byn dess namn återges 1598 av Cytracus:
nI byn Stubbarp bodde en fru Ellen som efter sin mans död gifte om sig med en herreman, David.
nHan var inte speciellt förtjust i sina tre styvbarn och arrangerade deras död vid en sjöresa. Arilds kropp drev dock iland nära moderns hus.

Hon uppdagade sammanhanget, begravde Arild och lät uppföra ett kapell. Därefter namngavs platsen Arilds Läge.
nBrodern, Tore, skulle på samma sätt namngett Torekov och här blev liksom i Arild en stenkyrka uppförd.
nSystern, Helene, skulle drivit ända till Själland och varit upphov till Lenes killa. I folkmun har dock kapellet i Arild kommit till som viloplats för "strandvaskares" lik. Gudstjänster hölls här under sillfisket på hösten och på stora högtidsdagar.
nDet är inte känt när helårsbebyggelse först uppkom i fiskeläget. Men det kan sannolikt ha skett under medeltidens rika fiskeperioder. Tidigare har här fimnits garnhus tillhörande de omkringliggande byarna, särskilt Flundrarps- och Stubbarpsbor hade sina fiskeredskap i Arild.